Grattis min lille prins..

I tisdags, den 16/9, fyllde Wilmer 5 år. För 5 år sedan föddes han, på en solig dag, precis som alla hans födelsedagar varit sedan dess.
Det är en dag som är tung, men inte lika svart som den 15/4. Den är tung, men genomsyras ändå av att det är födelsedag, dagen då en son och en efterlängtad lillebror kom till oss.
Jag undrar så ofta hur du skulle sett ut idag om du fått leva? Hade ditt hår skiftat färg, hade dina ögon fortfarande varit lika bruna? Jag undrar, men får aldrig svar. Jag brukar titta på din jämnåriga kusin, det skiljer 5 veckor mellan er, och undra om du varit lika lång, lika bra på att prata, lika vetgirig, lika duktig på att sjunga? Undrar hur din lilla röst låtit.. Vad hade du tyckt om för mat, vad hade du gillat att göra?
Alla dessa frågor som aldrig nånsin får ett svar..

Grattis på födelsedag nummer fem, älskade lille du. Hoppas du dansade lite extra i din himmel i tisdags, och att du tittade ner på oss och såg ljusen vi tände för dig. Jag saknar dig så..