Saknad

Att sakna så som jag saknar min son är det värsta som finns. Den absolut värsta känslan, känslan av att sakna någon som aldrig någonsin kommer tillbaka. Tomhetskänslan har avtagit, framför allt för att det inte är lika tomt längre, efter Philippas ankomst. Men även om tomrummet är delvis uppfyllt så är saknaden kvar. Den och känslan av ilska och vanmakt, känslan av orättvisa.
Jag saknar honom med hela mitt hjärta, hela min kropp och hela min själ. Och det kommer jag alltid att göra.