söndag 16 december 2012

Perspektiv

Jag är fullt medveten om att alla inte varit med om samma sak som jag har och som tur är så lever de flesta inte i min verklighet. Jag är medveten om att min upplevelse gjort att jag ändrat mycket av mitt sätt att tänka, vara och prioritera.
Ändå blir jag förvånad och förbluffad över vad många människor tycker är viktigt och värt att lägga sin tid och sin energi på. Jag var inne på facebook i fredags och såg hur många som gått med i grupper som handlade om att behålla den svarta dockan i "Kalle ankas jul", om uppror mot att någon inte fick vara pepparkaksgubbe i luciatåget och om att vi inte ska kalla kakor för ett visst namn osv.
Samtidigt skjuts 20 små barn kallblodigt ihjäl i en fruktansvärd massaker i USA,  samtidigt dör ett barn i minuten pga svält och otillgänglighet av vatten, samtidigt saknar 2,3 miljarder människor en toalett, samtidigt släpps bomber över Damaskus som resulterar i många döda, samtidigt kommer en misshandlad 3-månaders bebis in till sjukhuset i Kalmar. Och så vidare, i det oändliga känns det som..

Om våra problem handlar om att få vara pepparkaksgubbe eller ej, ja då är vi extremt lyckligt lottade. Vi är förskonade från alla hemskheter, så pass förskonade att vi kan elda upp oss över saker som jag anser är bagateller i det stora hela. Anser jag, jag poängterar det, att det är min åsikt.
Vi måste vidga våra vyer, komma ur bekvämlighetsbubblan och börja inse vad det går ut på. Vad allt går ut på, egentligen. Vi är alla människor och i grund och botten har vi exakt lika värde, oavsett var vi har haft tur, eller otur, att födas. Ska vi tjafsa om vilken hudfärg som har mest status under resten av tiden som jorden vi alla bor på finns kvar, eller ska vi börja förstå att det inte handlar om att alltid vara först, ha allra mest och vinna allt, hela tiden?
Det finns stunder när jag skäms lite för att vara svensk. I fredags upplevde jag en sådan stund.

Det finns ingen mening med att min Wilmer togs ifrån mig, ändå vill jag tacka honom för att han har ändrat mitt perspektiv. Jag är långt ifrån perfekt, men jag hoppas att jag kan sortera bort "problem" som bara är problem för att vi vill det. Jag hoppas att min Wille hjälper till så att jag kan fokusera på rätt saker och rätt problem under det som återstår av mitt liv.
Tills vi ses igen.

3 kommentarer:

  1. Hej!
    Jag har följt din blog under längre tid men inte kommenterat, jag har inte din livserfarenhet utan min egen, men barn finns alltid nära mitt hjärta och det du skriver kunde likaväl vara mina ord......

    Kärlek.....Malla

    SvaraRadera
  2. Tack för ett mycket tänkvärt inlägg. Människor som du ger mig hopp. För en framtid där vi lever i enhet med varandra kräver att människor har vågat kliva ur sin bekvämlighetsbubbla...

    SvaraRadera
  3. Finaste Ina, det är er tragedi som har fått mig att kämpa ännu hårdare för att fokusera rätt och att sprida vänlighet. Wilmer hjälper mig oändligt mycket.
    Jag önskar att fler kunde förstå att docka i Tomtens verkstad sårar men framförallt att julens traditioner inte ska sitta i en tecknad film för då har man missat hela julens budskap.
    Kram & kärlek

    SvaraRadera