Konstig dag..

Vissa dagar är tuffare än andra, idag har det varit en lite mindre tuff dag. För mig iallafall. Idag har jag fått känna på att det är fler än jag som har det jobbigt, även om man inte kan jämföra händelser och olika sorger så är jag inte ensam med att känna förtvivlan och att gråta. Jag hoppas att jag inte, mitt i allt detta, bara ser min egen sorg, utan kan känna empati för andra, inse att fler än jag bär på jobbiga saker som man måste ta itu med för att komma vidare. Jag vill inte var en negativ människa som ser allt i svart, jag vill se på livet på ett positivt och varmt sätt, trots att det som hänt är kallt och hårt.

Idag fick jag chansen att krama en människa som har otroligt stor betydelse i mitt liv, idag fick jag vara den som försöker trösta och ge hopp. Det kändes väldigt skönt, att mitt i all min sorg, mitt i allt detta fruktansvärda, hemska och ofattbara så fick jag vara någon som kanske kunde ge tröst, om än så lite.. Det måste ju betyda att jag inte förlorat förmågan att känna med andra och bara se mitt eget, eller hur? En skön känsla, och återigen en bekräftelse på att vi är starka tillsammans, inte ensamma, och att kramar är oändligt viktiga...

Lillfisen...