Mitt pussel..

I min värld är det en omöjlig tanke att min Wille har dött förgäves. Även om det är en absurd, helt galen tanke, så måste det nånstans, nångång visa sig en mening med det som hänt oss. Jag tror inte att jag får alla svaren, iallafall inte i detta livet, men jag lägger pussel och jag hittar nya bitar var dag. Mitt pussel innehåller ca 10 miljoner bitar, och jag kan lägga ca 2 bitar varje dag, så det kommer att ta sin tid!
Jag försöker hitta pusselbitar, synliga resultat av Wilmers olycka. Resultat som är positiva, såklart. Det är svårt att förklara hur jag menar, men jag ser ju, trots min sorg, att det kommit vissa saker ur detta som faktiskt är positiva, även om det låter helt knäppt.
Jag får sms, mail och meddelanden varje dag, av vänner och även personer jag inte känner, som berättar om hur de omvärderat sina liv, hur de ser sina barn på ett annat sätt, och slutat ta saker för givet. En pusselbit.
Jag ser hur min familj och mina vänner verkligen visar all den kärlek som vi har till varandra, verkligen visar den både i ord och handling. En pusselbit.
Jag ser hur min mans relation till sin bror stärkts, väldigt mycket. En pusselbit.
Jag känner hur alla problem, eller rättare sagt, de saker som jag tyckt varit ett problem tidigare, inte är ett problem längre, allt går att lösa. En pusselbit.
Jag får meddelanden från okända människor, och även från några jag känner, som berättar om saker de varit eller är med om, gripande berättelser som gör att jag inte känner mig så ensam i min sorg. En pusselbit.

Jag lägger mitt pussel varje dag, hittar enstaka bitar varje dag. Jag kommer aldrig att bli klar, men det spelar ingen roll, för varje pusselbit gör mig en aning, aning starkare. Det hjälper inte mot tomheten, sorgen och den ofantliga, enorma saknaden efter min son som jag bär med mig varje dag, men det stärker mig en aning att tänka såhär.
En liten, underbar, älskad unge kan inte bara ryckas ifrån oss utan att det finns någon form av mening med det, vad det nu än är... Jag kommer att få svar en dag, det är jag säker på. När den dagen kommer och jag står ansikte mot ansikte med Honom däruppe, då kommer jag att kräva svar på varför han tog Wilmer ifrån mig och oss. Till den dagen kommer får Han låna den finaste ängeln av oss, men det är bara ett lån...

Vi ses snart, underbara, fina, älskade ängel!

En liten, liten Wilmer...