Olika sorger

Ibland försöker jag titta på mig själv i helikopterperspektivet för att se min situation från en annan vinkel. Det finns stunder då jag känner mig ego, att jag känner att jag har fullt upp med att fokusera på mitt eget, min sorg och på att orka med varje dag, det finns ju så många andra som också går igenom olika svåra saker.. Det sista jag vill är att vara egocentrisk men samtidigt blir man ju det i en svår sorg, och kanske är man lite ursäktad? Just nu känner jag att det som varit tufft och svårt tidigare i livet, de motgångar som funnits ibland, det är ingenting mot vad jag är i nu. Det finns ingenting som kan jämföra sig eller ens komma i närheten av den sorg och det trauma jag upplevt och lever i, och jag skulle med glädje gå igenom alla tuffa perioder jag passerat i livet om jag sluppit detta och fått ha Wilmer här. Med glädje.
Därmed inte sagt att jag förringar andra människors bekymmer och sorger, man kan aldrig jämföra. Alla lever vi med någonting tror jag, om det är något man gått igenom eller är mitt i, det spelar ingen roll. Det är tufft vilket som, och oavsett storlek på problemet, bekymret eller på sorgen så är ju det viktigaste att vi kan se varandra och hjälpa varandra så gott det går. Och till alla som bär på olika saker, stort eller smått, det går att komma igenom det, och det går att leva med det. Jag lovar. Det är inte alltid lätt, men det går.

Love will keep us alive