torsdag 1 september 2011

If I could turn back time...

Alla minns den en fantastiska låten, framförd av Cher, jag minns inte årtalet men jag tror de flesta vet vilken låt jag menar. Vad skulle du göra om du kunde vrida tiden tillbaka?
Jag vet vad jag hade gjort, jag drömmer om det på nätterna och det är min sista tanke på kvällen, innan jag somnar. Jag kan se framför mig hur jag, den 15:e april i år, i samma sekund som jag inser att Wilmer gett sig iväg på egna upptåg, springer åt RÄTT håll, att jag får syn på honom innan han trillar i dammen, att jag får tag i honom och tar upp honom i min famn, hur jag skäller på  honom samtidigt som jag kramar honom hårt, hur jag pendlar mella ilska och glädje, hur jag pussar honom på hela hans lilla ansikte och hur han bara ler mot mig med sina glittrande, bruna ögon och sina små risgryn.

Det är vad jag skulle gjort om jag fick min största önskan uppfylld, att vrida tillbaka tiden och leva om de senaste månaderna. Tänk så mycket smärta, så många tårar, så mycket gränslös saknad och fruktansvärd förtvivlan jag hade besparat så många om det gått...
Vad skulle du gjort om du fick vrida tillbaka tiden?


Saknade är hemsk. Som ett hål som fräter på insidan. Jag saknar honom så jag ibland inte orkar andas av mig själv utan måste tänka på att göra det. Det är fortfarande en totalt bottenlös förtvivlan..

3 kommentarer:

  1. Hei du kjære mamma!
    Jeg ville bare si at jeg tenker på deg hver eneste dag. Tårene triller når jeg leser om din sorg og ditt savn etter din lille sønn.
    Jeg tenner et lys for din lille Wilmer♡


    LYSET

    Jeg gir deg et lys du skal tenne,
    for lyset er slik, det skal brenne.
    Det gir håp i mørket, som blinkende fyr
    for lyset er solen i miniatyr.

    Jeg gir deg et lys som skal skinne
    på alt som er kjært i ditt minne,
    og legge sin glans og forgyllende skinn
    på alt som har gledet og varmet ditt sinn.

    Jeg gir deg et lys som gir hygge,
    så verden omkring blir til skygge.
    Og alt som ga uro og sviende sår
    blir ute i mørket, hvor glemselen rår.

    Jeg gir deg et lys som skal tennes.
    For lyset er slik, det skal brennes.
    Og ofre seg selv til den svinnende gni

    Stor klem fra Monica, Norge.

    SvaraRadera
  2. Alla önskar vi att man kunde gå tillbaks o ändra tiden kanske??Särskilt om de hänt något särskilt el man förlorat någon..Min pappa dog när jag var 18 år o jag brukar drömma att jag stressar för att hinna till honom innan han dör o att jag kmr till hans tomma lägenhet o att de då är för sent..Sån ångest i heela kroppen!..men skruva tillbaks tiden,nja han var sjuk så han har de bättre nu...Isf skulle jag oxå vrida tillbaka tiden o råka gå förbi ert hus o se er kille o se vad som hände o rädda honom..de skulle jag önska!!!!Jag önskar att ingen förälder skulle förlora sitt barn o att olyckor inte fanns..Svårt o förstå varför sånt händer..de är så ogreppbart o ett ögonblicksverk..Tråden mellan liv o död är så tunn så tunn....du gjorde allt för honom o hur hemskt de änn låter så fanns en mening med de annars hade de inte hänt,,jag vet inte meningen o jag förstår att ni som föräldrar inte kan tro att de fanns någon mening för vrf ska ett barn dö???Hade tänkt samma själv om de gällde mitt barn men ändå så vet jag inom mig att Gud hade en annan plan för Wilmers liv..inte här utan i himmelen..Kanske behövdes han där för o sprida glädje?? Tänker ofta på er!!!!Kramar monica

    SvaraRadera
  3. Jag minns ännu längre tillbaka -I wish that I could turn back the clock, med Johny Hates Jazz. Och jag vet vad jag skulle göra...Smärta som äter och fräter och som man undrar hur man kan ha och ändå samtidigt vara vid liv...Jag vet, jag vet, jag vet...Kan bara gråta och känna med dig.

    SvaraRadera