Att värderingarna i mitt liv har ändrats ganska omfattande är inte så konstigt. På en minut fick saker som var erhört viktiga just då en helt annan betydelse, en helt annan plats på skalan. Det som jag för ca 5 månader sedan tyckte betecknade en människas styrka samt svaghet har ändrats en del.
Idag är en stark människa (för mig) någon som kan se andra, kan se människan bakom fasaden och ytan och kunna tränga igenom. Att kunna se den lilla människan som kanske blir lite bortglömd, eller att kunna se människan bakom den fejkade ytan, det tycker jag är en styrka. Att inte lockas av ytan, glamouren, pengarna eller vad det är som kännetecknar oss, utan att kunna se varje människa som den är. Även att vara den människan som tillåter sig ta av sig masken och bara vara sig själv, att våga trots att man egentligen är rädd för vad folk ska tycka, det tycker jag är starkt. Styrka för mig är inte längre att göra saker för att andra ska tycka att det ser bra ut eller är fint nog, styrka för mig är att göra det JAG vill göra, oavsett.
Tänk på alla de som för 10 år sedan förlorade någon i terrordåden i USA, vilken otrolig styrka att kunna gå igenom det och att resa sig igen. Inte bara där, dagligen förlorar familjer sin make, pappa, son, dotter, mamma, maka, farmor eller någon annan. Dagligen går människor igenom fruktansvärt tragiska händelser, överlever och reser sig igen.
Tänk om vi kunde ta den styrka som vi alla besitter nånstans inom oss, samla ihop den och använda den till någonting riktigt bra. Jag tror att de flesta problem på jorden hade varit lösta då.
Vi är så starka, även när det inte känns så. Även när vi är svaga är vi starka, för jag tycker det är en enorm styrka att kunna visa sig svag..
Finaste Ina, att våga vara svag är krävs en enorm styrka. Att våga blotta sig så är starkt.
SvaraRaderaKram och kärlek